New Beginning

Bestämde mig idag för att starta en ny blogg :D

Jag har startat ett nytt liv och ännu mer förändring kommer att ske. Jag hoppas innerligt att det är till det bättre. Jag har sorterat ut en hel del destruktiva kontakter som jag hade innan. Hade jag fortsatt mitt liv åt det hållet det var på väg så hade det slutat i en katastrof. Känns faktiskt riktigt bra att ha lagt det bakom mig!
Sen sist har jag hittat mig en helt underbar kille. Han får mig att må så bra. Vi har nu varit tillsammans i fem månader. För ett år sedan hade jag inte trott att det var möjligt. Räcker att se tillbaka till sommaren och alla besvikelser för att veta att jag nästan gav upp hoppet om att det verkligen kunde finnas någon som kunde tycka om mig och finnas kvar, även i jobbiga tider. Men tillslut så dök han upp och det känns bara så bra!
Skolan vantrivs jag med om möjligt ännu mer. Men jag har snart uthärdat två år och då vore det ju skam om jag inte kunde bita ihop ytterligare ett och ett halvt. Ser mest fram emot sista terminen då det är individuella kurser. Då kanske jag äntligen kan få läsa något av det jag vill inrikta mig på. Nu känns mycket som onödigt arbete (fast jag vet ju att onödigt är det väl inte egentligen). Kommer också bli så härligt att slippa känna sig oönskad. Tänk vad underbart sen om man hittar ett jobb där man verkligen trivs med folk som verkligen vill lära känna en och inte bara sätter en i ett fack direkt man träffas. Några som vill se mig för den jag är! Tänk att få flytta från den här hålan och hitta nya utmaningar.


Har kommit på det att jag har ett litet personligt skydd, jag inte låter folk komma in, lära känna mig. Det är kanske Något jag måste göra, låta folk komma in så att jag slutar uppfattas som opersonlig, känslokall och likgiltig. Finns ju så mycket mer av mig som man inte vet om :D
Ja, det är kanske så jag ska starta min nya blogg. Vara personlig. Berätta om mina personliga erfarenheter och hur mitt liv varit. På det viset kommer jag kunna öppna mig utan att egentligen behöva prata om det :)
Så nu börjar små kapitel om mitt eländiga liv. Jag söker absolut inte efter att folk ska tycka synd om mig utan mer förståelse för hur jag har blivit som jag blivit.